Ringsjön - Historia och framtid

Gå vidare till rubriken SPORTFISKE OCH REGLER FÖR FISKET

 

• Historia och framtid läs mer ...
• På hedenhös tid  läs mer ...
• Här arbetades det  läs mer ...
• Den stora sjösänkningen  läs mer ...
• Moderna tider  läs mer ...
• Ringsjön - en spenatsoppa läs mer ...
• Algodling  läs mer ...
• Svårt för rovfisken läs mer ...
• Rening läs mer ...
• Fiskevårdsprojektet läs mer ...
• Arbete med resultat  läs mer ...
• Ringsjön år 2001 och 2002 läs mer ...

Ringsjön - Historia och framtid

Historia och framtid

Under årtusenden har människor levt och verkat vid Ringsjön. Under årtusenden har skalder besjungit detta "Herrens öga" och poeter har sökt fånga skönhet hos "Skånes hjärta".

Efter hand har skogen fåt lämna plats åt växande byar och vetefält och åkrarna blivit golfbanor.

Men fortfarandet är Ringsjön centrum för Skåne och människorna däromkring. Fortfarande njuter man av dess natur, och man äter fisken i sjön.

Därför vill vi berätta om Ringsjön igår och idag och hur det kan komma att se ut i framtiden.

På hedenhös tid

Redan för 7000 år sedan kom människor vandrade från Tyskland och Danmark för att bosätta sig vid Ringsjöns stränder. Man tror att de bodde på flottar i sjön eller   i hus byggda på pålar  i vattnet. Många fynd talar om skickliga verktygsmakare och jägare från denna tid.

Här arbetades det

"Ringsjöns silver", siken, har alltid varit begärlig för ringsjöfiskaren. 

Abborre, gädda, braxen och ål har också fiskats flitigt.

Bönder har de också alltid funnits gott om. På den bördiga jorden öster, söder och väster om Ringsjön växte det råg, korn och vete. Mot norr bredde skogarna ut sig.

Den stora sjösänkningen

1883 genomfördes  en vattensänkning av Ringsjön för att utöka odlingsarealen. Vattennivån sänktes med 1 1/2 meter. Vid de grunda ställena i sjön, främst i Västra Ringsjön, torrlades stora områden. Detta fick stora konsekvenser för sjön. De grunda strandområdena är viktiga för både vattenväxter och fiskar. Här nål solens strålar ner till botten och skapar därmed en godmiljö för många olika slags vattenväxter och djurplankton. Dessa blir i sin tur mat för fiskarna. När de naturliga tillväxtplatsen så plötsligt försvinner, tar det lång tid innan balansen kan återställas.

Moderna tider

I och med jordbrukets modernisering och de stora vattenuttagen kom de stora förändringen för Ringsjön. Större, mer rationella gårdar, moderna jordbruksmaskiner och konstgödsel ledde till en viktig omvälvning, på got och på ont.
Skördarna  mångdubblades  och produktiviteten höjdes. Samtidigt läckte gödsel från lantbrukarnas djurstallar ner i närliggande bäckar som mynnade i Ringsjön.
Regnvattnet  förde med sig konstgödning från övergödslade åkrar. Den förut näringsfattiga sjön blev allt näringsrikare med alg- och planktontillväxt som följd. Siktdjupet, som hittills varit 2 - 2,5 meter, minskade snabbt till 0,5 -1 meter.
Tillsammans resulterade detta i att fisket försämrade. Framför allt ålfiskarna klagade över minskade fångster.

Ringsjön - en spenatsoppa

Under åren har belastningen på sjön av året - runt - boende och sommargäster ökat allt mer i takt med ökad inflyttning runt sjön. Ofta gick avloppsvatten från bostäderna  i direkt anslutning till sjön orenat rakt ut i vattnet. Dagvatten från ringsjökommunerna pumpades också ut i sjön. Det passerade visserligen reningsverk, men föga effektiva sådana. Atmosfäriska nedfall försämrade ytterligare situationen.
Dessa utsläpp tillsammans med läckande gödning från skogs- och åkerbruk och djurstallar tillförde stora mängder närsalter i form av fosfor och kväve, vilket resulterade i massiv algtillväxt och algblomning sommartid. Den stora mängder plankton hindrades ljus för att tränga ner till botten och till vattenväxterna som dog. Plankton bidrog dessutom till minskad syresättning av bottensedimenten på grund av förruttnelseprocessens stora syreförbrukning. Den smådjur som levde i dessa sediment dog.
Periodvis uppmättes höga halter av colibakterier, som gjorde sjön otjänlig för bad.

Algodling

Så långt hade man koncentrerat sig på att spåra närsaltkällorna och minska dess läckage till sjön. Nu hade turen kommit faktisk vattenrening. Flera projekt sattes igång.
Ett av dessa var algodlingsprojektet. Vatten från ett av tillflödena, Snogeröds - bäcken, och avloppsvatten från Snogeröds reningsverk leddes till anläggningen. Där genomgick det två etapper. I den första fördes vattnet  genom en bädd av vattenväxter typ vass och kaveldun. Därifrån  gick det vidare i ett kanalsystem med undervattensväxter och alger. Härigenom utnyttjas växternas förmåga att   binda fosfor och att omvandla kvävet till ofarlig kvävegas.
1990 skördades omkring 68 ton alger vid Snogerödsanläggningen. Totalt innehölls 285 kg fosfor och 2850 kg kväve eller 69% av det inledda vattnets fosformängd och 13% av dess kväve. Ett mycket gott resultat. De skördade algerna användes som gödning av KRAV-odlare.

Svårt för rovfisken

När sjön grumlades och vattenväxterna liksom de bottenlevande smådjuren försvann försvårades livsbetingelserna  i synnerhet för rovfiskar  som gädda och abborre. De fiskarter som nu saknade naturliga fiender blev i stället desto fler exempelvis planktonätande, eller rättare djurplanktonätande, arter. Mört och braxen hör till de arter som under sina första levnadsår huvudsakligen äter djurplankton. Just sådan småfisk blev vanlig.
Djurplankton livnär sig på växtplankton och hjälper därmed till att hålla växtligheten i schack. De mört och braxen förökade sig gick de hårt åt djurplanktonbeståndet, vilket ytterligare ökade på mängden växtplankton. De naturliga balansen var ohjälpligt rubbad.

Rening

Allt fler protester höjdes över Ringsjön försämring. Men förstod att snabba insatser måste till att rädda sjön. Protesterna hörsammades så småningom.
Bland de första konkreta stegen mot en renare sjö var byggandet av Höörs nya reningsverk i Ormanäs 1976. Det baserades på biologisk och kemisk rening och var betydligt effektivare än sina föregångare. Även Hörby fick ett nytt reningsverk under den här perioden.
Ringsjökommittén bildades 1980 av Ringsjökommunerna och länsstyrelsen. Den blev ansvarig för det vidare restaurerings- och reningsarbetet och startade den stora jakten på föroreningarna.
Utsläppen från 700 vanliga bostadshus och 400 lantbruk kartlades i detalj. Markkvalitet och topografi undersöktes. De limnologiska institutionerna i Lund och Uppsala genomförde en betydelsefull  och omfattande undersökning av vatten, sediment, plankton och tillrinningen till sjön, där bland annat  målet om en halvering av fosfortillförseln under 1980-talet sattes.
Slutligen hade man en god bild av varifrån och hur näring tillfördes sjön.
Stora resurser satsades på rening av de 1000-tals privata avloppen runt sjön
Förändrade brukningsmetoder minskade läckaget av gödning liksom en mer välplanerad och väldimensionerad spridning av gödning. Man tog också bättre vara på stallgödseln genom att byta ut en del av konstgödningen mot naturgödsel.
Härigenom lyckades man minska näringstillförseln.

Fiskevårdsprojektet

Ett annat projekt var fiskevårdsprojektet. Det bestod av utfiskning av mört och braxen. När mört och braxen minskade ökade i stället mängden djurplankton, som hjälper till att håla växtplanktons antal nere.
Under 1989-90 trålades drygt  100 ton småfisk. Ganska snart märkte man resultat   i form av större andel vuxen rovfisk. Bättre förhållande gynnade undervattensväxterna, vilket förbättrade livsbetingelserna för bottenlevande smådjur.

Arbete med resultat

Föreningen ingår numera också i den återuppståndna RINGSJÖKOMMITTÉN. 

Kan således vara med och påverka arbetet med Ringsjöarna

Idag kan man se tydliga resultat av det hårda arbetet med att minska utsläppen och rena Ringsjön.
Tillförseln av fosfor har minskat  från 25 ton per år under slutet av 70-talet till cirka 6 ton per år under 1990. Kvävetillförseln har varit svårare att få bukt med. En minskning har dock  skett. Mätningar visar på 880 ton per år under slutet av 70-talet jämfört med omkring 700 ton per år 1990. Vad gäller fosfor har man snart nått det mål man satte upp för 2000-talet - ett årsmedelvärde på under 0,05 mg fosfor  per liter vatten.
Även siktdjupsmätningar bekräftar dessa resultat. Under 60- och 70-talen låg värdena på omkring 0,5 meter sommartid. Nu är sikten cirka 1 meter.
Förbättringarna ger återverkningar på djurlivet i och runt sjön. Fiskfångsterna blir allt större. Man är på väg att nå den naturliga balansen där gädda och abborre samt vuxen sik och braxen dominerar i sjön. Även andra djur har slagit sig ner kring Ringsjön.
Ängarna på Bosjöklosterhalvöns östra strand hyser en rik häckfågelfauna och utgör också en viktig rastplats för flyttfåglar.

Ringsjön år 2001 2002

Möjligheterna  kring Ringsjön är många och inbjuder till idèer, drömmar och visioner om framtiden. Vist kan sägas med stor säkerhet, annat bygger på förmodanden.
Låt oss titta närmare på vad som väntar Ringsjön om några år.
År 2001 kommer förhoppningsvis sjön att vara lika ren och klar som den varit ända fram till mitten av 1900-talet. Då kan man kanske åter dyka efter musslor och kräftor och se gammelgäddan lura i vassen.
Förbättrade möjligheter för vattenlek och vindsurfing, cykelstigar, campingplatser, nya vandringsleder, skridskosegling, vandrarhem och mycket annat planeras och projekterar det för i kommunerna kring sjön. Det kommer att bli mycket aktivitet kring sjön, sommar liksom vinter.
Gränserna  för Ringsjöbygden sätts egentligen bara av fantasin och den egna uppfinningsrikedomen "Skånes hjärta" kommer åter att bli den praktfulla och älskande sjö, som den varit under årtusenden.

Ringsjön kommer att ingå i ett stort projekt i Sverige och är en av de sjöar som ingår, och 30 milj. kronor finns till förfogande. Detta är Vastra  vattendragorganisationernas riksorganisation.

Vastra gruppen har varit här den 14 oktober, och det var forskare inom olika ämnesområden som studerade Ringsjön lite närmare.

Vi återkommer med de resultat som uppnåtts under arbetets gång.

Deltagande organisationer på Ringsjö Värdshus

Hörby Kommun med Rune Brandt, Höörs Kommun med Camilla Jönsson och Per-Owe Pehrson, Eslövs Kommun Birgitta Karlsson, 

Region Skåne, Anders Ekstrand, Länsstyrelsen Skåne, Ekologgruppen med Karl Holmström, Ringsjöns Fiskevårdsområdesförening med Jan-Axel Roslund.

Rundtur med buss kring Ringsjön.

Källa: fakta om Ringsjön och fiske - och algodlingsprojekten kan du få ifrån  Länsstyrelsen i Malmö eller Ringsjöns Fiskevårdsområdesförening i Eslöv Telefon 0413 62200 Jan-Axel Roslund